Efter lite drygt två timmar på logopedmottagningen i Stadshagen konstaterades det vi tjatat på skolan om i 8 år; dotra är dyslektisk, men eftersom hon har så oerhört stort ordförråd och är så duktig på att lagra muntlig information så har handikappet s a s ”dolts” bakom hennes begåvning.
Om jag är irriterad? Tämligen…
Skönt är i alla fall att hon nu har diagnosen svart på vitt & kan få den hjälp hon har rätt till; speciellt nu som skolan bara blir tuffare & tuffare.
På väg hem från utredningen ringde jag skolsköterskan och lämnade ett meddelande till henne att jag vill ha sonen utredd också eftersom hans lärare hade liknande funderingar på utvecklingssamtalet häromveckan.
