Ett år senare…


Vaknade imorse av att dotra rände runt som en yr höna & letade efter SL-kortet…

Det dök inte upp & hon höll på att komma försent, en väldigt stor grej för henne eftersom hon inte har ens en minut ogiltig frånvaro på sina 9 år i grundskolan, så hon fick ta mitt kort så tog jag bilen till jobbet..

(Kortet dök upp efter att hon gått hemifrån så klart – på golvet mellan sängen & väggen…)

Kommer till jobbet efter lite köande; och naturligtvis var det fullt på gatan här utanför; det fanns en lucka som jag mekade lite med, men det blev så pinsamt att jag lämnade & åkte. Ringde tjejerna i receptione & frågade om det fanns någon ledig p-plats, men alla var upptagna…

Tog ett varv till & hittade en ny lucka – lika tajt som den första, och full med snö, men jag tog mig i kragen & efter lite juckande så fick jag bilen på plats!

Tänk va’ lite som behövs för att få en ego-boost! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s