Mer svåger…


I fredags åkte maken till scouterna med B eftersom hon skulle på hajk; E fick inte följa med eftersom det bara var för de äldre scouterna… Istället fick han hjälpa till att flytta datorbordet till gästrummet; så nu kommer inte maken & jag att se röken av varandra på kvällarna… 😉

På lördagen var det då städdag i området; först gemensam städning, se’n på egna tomter för att avsluta med soppa & lotteri gemensamt.

Medans vi håller på att städa tomten berättar maken att E’s gudfar bjudit in oss för att fira hans brors födelsedag. Skoj! 🙂

Men så berättar han i nästa mening att Svågern också kommer… Kände bokstavligen hur stressen steg & panikungarna började fladdra i magen… F:n att man inte kan se fram emot att träffa vänner utan att riskera att träffa T! I vilket fall som helst så berättade maken hur svågern mådde dåligt för att han nu kommit till insikt hur fel han gjort och ville träffa mig innan för att be om ursäkt.

Jag mådde fysiskt illa, men var ju tvungen att acceptera; så resten av eftermiddagen mådde jag skit trots dubbel boost av Rescue Remedy…

Han skulle ju komme innan kalaset, och vid 15:30 när vi kom hem efter lotteriet & precis hade avslutat att räfsa ihop de sista löven i trädgården hade han fortfarande inte dykt upp (kalaset var kl 17), så maken ringer honom. ”Jag är på Centralen, vi ses snart!”.

Det är alltså 20 min t-baneresa från sta’n, och kanske 7-8 min promenad från t-banan.

10 i 17 hade han varken kommit, eller ringt, så då gick vi hem till M…

18:30 dyker han upp, förhoppningsvis ”bara” packad, men tyvärr kändes han väl svajig för att jag inte ska misstänka nå’ mer också… 😦 Han hälsar på mig som inget, och se’n har mina kompisar berättat att han satt i soffan strax bakom mig (jag vände honom ryggen för att inte bli frestad att säga något där framför alla…) och gjorde miner… Så moget…

Jag tog mig igenom kvällen, men riktigt trevligt kan jag inte påstå att jag hade det. Som tur var satt T mest ute på balkongen & rökte, så jag slapp se honom…

När det blev dags för våra vänner att gå så skjutsade dom hem honom också, och E följde med M&D hem till dom, men M berättade att T satt och viftade & pratade i bilen så hon tyckte det var obehagligt… 😦

Visst, T har säkert både en & två diagnoser även om han inte varit till nå’n och fått det konstaterat, men det är ju just därför som det är så obehagligt att ha honom i närheten… Han försökte tömma fickorna & ge E 110 kr, men E sa ifrån att han inte ville ha dom utan gav dom till maken…

Tycker så himla synd om maken som är tvungen att ha det så här… Hade T varit ”normal” så hade han ju bara kunnat be honom att dra åt helv:ete, men som det är nu så skulle det med all säkerhet innebära att T för eller senare skulle sluta på en parkbänk… Problemet är ju att svärmor förnekat T’s behov hela tiden; redan i skolan ville dom skicka honom till läkar’n för utredning men hon vägrade för ”min son är inte galen!”. Så nu skördar vi vad hon sått… Hade han fått hjälp redan som liten hade han säkert kunnat vara en väl fungerande vuxen, men så blev det nu inte…

*suck*

Annonser

4 thoughts on “Mer svåger…

  1. Åh fy….såg på korten från i helgen att du inte såg lycklig ut och jag förstår dig. Även om man har en diagnos så måste man uppföra sig och det gör han ju inte.
    Kram !!

  2. (((Kramar om)))

    Hoppas verkligen att han tar sitt förnuft till fånga. Men det är kanske för mycket att hoppas på.

    Mer kramar.

  3. Nej, detta låter ju inte alls bra. Det är ju en sak att han är makens bror och att ni därför inte kan lämna honom vind för våg. Men att ha honom med bland era vänner är för magstarkt! Det känns inte rätt mot dig!
    Kram från mig med.
    Marie

  4. Ullie, maken fick honom att acceptera att han behöver träffa en psykolog igår iallafall…

    Malde, jag tror ärligt talat inte att han har något förnuft att ta tillfånga… Analyserade lite med maken igår & vi landade på att han beter sig som en 16-17 åring istället för de 37 han snart ska fylla…

    Marie, han har ju varit här se’n i februari, så han har ju knutit egna kontakter med våra vänner, och vi kan ju inte säga åt dem vilka de kan bjuda eller inte, men jag har sagt ifrån till maken att jag inte kommer att gå till nå’n om jag vet att svågern kommer att vara där…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s